onsdag 7 mars 2012

Äntligen är han här!

I går morse tog de prover på mig och jag hade helt plötsligt inget äggvita i urinen. Så de sa att jag fick åka hem under dagen och samla kiss som jag skulle komma tillbaka med kl 19 på kvällen. Så det gjorde jag.

Vi passade på att åka till Roberts farfar och äta smörgåstårta. När vi skulle åka till Förlossningen så var söta Jennica och hennes Christopher barnvakt åt mini så länge. På förlossningen tog de ett Ctg på bebisen med. Allt såg bra ut och jag fick en ny tid på måndag att komma.

Vi åkte hem igen och jag satte mig i soffan och åt lite godis till Melodifestivalen. Kände mig helt färdig vid kl 21:30. Så jag gick och lade mig. Vaknade tvärt en timme senare med en värk. Trodde att det var en förvärk, men det blev värre och värre. Gick upp till Robert och sa till honom att det nog var dags att åka in. Som ni alla kanske inte visste så hade vi tid för ett planerat kejsarsnitt den 6 Mars, men nu fanns det inget annat än att åka in. Vi ringde efter Roberts föräldrar som var på dans på lysningsbadet. De kom ut till oss och låg över natt.

Väl inne på förlossnigen tog en Barnmorska emot oss. Jag blev uppkopplad på en Ctg och fick Bricanyl med spruta instucken i låret. Det hämade värkarna i ca 20 min, sen var de tillbaka. Jag fick ett rum och blev inlagd. Bm gav mig ett dropp som skulle vara ännu bättre än Bricanylen, men det hjälpte inte alls. Värkarna blev värre och värre. Bm värkade helt förskräckt då inget hjälpte och hon ade aldrig varit med om det förut :/ Och hon konstaterade att Bebisen antagligen hade ett knä eller en fot ner som gjorde att värkarna gjorde mycket ondare än vanligt. Det kom in en läkare och tittade till mig emellanåt. Hon sa hela tiden att vi skulle vänta med snittet till morgonen. Tillslut kändes det som jag skulle dö, ville inte leva längre och tiden gick så sakta. Värkarna kom med 5 -7 min mellanrum hela natten från kl 23:30- 7:30. Vid kl 7:15 stormade läkaren in och konstaterade att jag öppnat upp mig 3 centimeter och att det nu blev bråttom. Hon hade ringt på Op teamet som var påväg och de skulle göra mig i ordning för Op. På vägen till Op fick jag tre värkar som var hur onda som helst. Väl inne på på Op gjorde de mig redo för ryggmärgsbedövningen. Det var sååå skönt när den tog. Att slippa känna de onda värkarna. Sen började de greja och sätta nålar. Dock så tog bedövningen lite väl bra... Jag var avdomnad upp till halsen :/ Det var lite läskigt. När Fnutten tillslut kom ut, sprang de iväg med direkt. Jag blev orolig, då de inte gjorde så med Elliot. Tydligen så började han inte skrika direkt, men allt var bra och Robert var där.

Det kändes som en evighet tills Robert kom med det lilla knytet. Men tillslut. Jag frågade vad det blev. En pojke och när han visade mig honom så såg han precis ut som Elliot :) Så himla fin och perfekt <3 Lilla Jack som han nu ska heta. När jag blev klar fick vi åka tillbaka till rummet på Förlossningen. Där fick jag ligga en stund tills vi fick åka vidare till BB.

Väl på BB, sa de att jag skulle få upp och gå kl 15:30, men jag var redan uppe på benen vid kl 13:30 :) De bara tittade förvånat på mig när jag frågade om jag fick gå upp och kissa :) Och det gick bra. Visst gjorde det ont, men jag fixade det.

Vi stannade i 4 dagar på BB. Amningen funkade galant denna gången och Jack var en mycket nöjd bebis. Det var lite annorlunda då Elliot var en liten piphals och var inte alls lika nöjd och glad. Så nu är vi hemma och äventyret börjar.

Puss och hej!

Inga kommentarer: