tisdag 18 september 2007

Otur i oturen

Det kan man verkligen säga att jag har.... Har ju ätit min medicin nu i ca 2 veckor mot lederna.
Och i förrgårkväll kännde jag mig väldig konstig, så som man gör när man känner sig febrig.
Så jag tog febern. Har normalt 36,5 i temp. Men då visade den 37,1. Och jag hade upptäckt nått utslag på benet. Men tänkte att jag skulle ringa till sjukhuset morgonen där på.

Ringde först sköterskan. Då va kl 13. Och hon har normalt telefontid mellan kl 13-14. Men hon var inte där :( Ringde till medicinmottagningen, men deras teletid var mellan 8:30- 11:30. Och tänkte att då ringer jag väl vårdcentralen.... Men de visste ju inget och sa att jag skulle ringa till sjukhuset dagen där på. Herregud! Varför ska det vara så svårt att få tag på nån när det är allvar????

Min feber steg under kvällen till 37,9...och det kom fler utslag. Hade även ont på halsmandlarna men inte i halsen? Skumt.... Tog ingen medicin på kvällen...

Idag ringde jag mottagningen. Och hon som svarade var även hon som var sjuksköterska. Hon tyckte att symptomen var typiska för en allergisk reaktion mot medicinen... Och ville att jag skulle komma in så fort jag kunde så de kunde ta blodprov och så att hon kunde kolla hur jag såg ut...

Väl inne på provtagningen så kunde inte den sköterskan få ut nått blod :S Och frågade om jag var orolig...för att det kunde påverka ådrorna...Och jag började gråta...Så jag fick prata med den rätta sjuksköterskan och hon tog provet på mig med. Och hon sa att det var typiskt för att med den medicinen är det vanligt att en del inte tålde. Sen kom en annan läkare och tittade mig i halsen och sa att jag var svullen där med och att jag hade haft tur att jag inte svullnade igen....
Normalt kommer biverkningarna gå över eftersom jag inte äter medicinen mer, men det kunde ta ett tag, så han skrev ut en 6 dagars kur med kortison så skulle det gå över lite fortare.

Pratade lite med sköterskan om sjukdomen med. Och frågade om jag var helt ensam som hade sjukdomen och var så ung i länet....Men hon sa att det fanns några fler, och undrade om jag ville ha kontakt med nån av dom. Och det skulle nog kännas lite bättre då... så hon skulle forska lite i det, och så skulle de höra av sig om en tid till min reumatologläkare i slutet av veckan...

Så man kan nog säga att jag hade otur! Blir så frustrerad med. Vill ju inget hellre än att gå coh jobba igen och komma tillbaka till det vardagliga livet igen....Suck.... Men nu kommer det ta ännu längre innan jag kan komma tillbaka. Ska ju få en ny medicin när den gammla gått ur kroppen ordentligt med...

Nehe, nu blir det soffan och tvn som gäller! Är helt slut och fryser...

Puss och hej!

Inga kommentarer: